1 SEK = 0.4 PLN

Mariakyrkan i Gdansk

Olaf, den norska kungen, dödades 1130 i ett slag vid Stikklestad. Ett år senare helgonförklarades han av påven och hans kult började sprida sig över hela norra Europa. Olaf blev ett skyddshelgon för alla köpmän och resenärer. Olafskapell eller Olafskyrkor uppstod bl. a. i Novogrod, Visby, Reval, Lübeck, Maastricht, Königsberg, Strahlsund, Greifswald, Bergen och i många andra städer i Sverige, Norge och Danmark. Ett Olafskapell fanns också i Gdańsk. Det nämndes för första gången i ett dokument från 1423. Kapellet grundades i Mariakyrkan av ett skråväsende som tog St. Olaf som sitt skyddshelgon.

Olafskråväsendet förenade de rikaste och förnämsta köpmän som var bosatta i Gdańsk: danska, tyska och svenska. I kapellet anställde de fyra präster. Olafskapellet var ett av de största och finaste i kyrkan. Väggarna var täckta med fina målningar (en av dem var 42 m2), i kapellet fanns också altarskåp, tavlor och skulpturer. 1491 beställde man för kapellet ett nytt altarskåp i Amsterdam, men på vägen till Gdańsk rånades skeppet av pirater och altarskåpet såldes i Hamburg. Kapellet användes av skråväsendet fram till 1550-talet, när kyrkan övertogs av protestanter. På 1600-talet började kapellet förfalla. 1945 blev det förstört och hela inredningen brann upp under andra världskriget. Kapellet återuppbyggdes aldrig mer som kapell. Nu fungerar det bara som huvudingång i kyrkan...

Johan Nilsson Gyllenstierna var en son till Nils Gyllenstierna (1526-1601). Sin ”karriär” började han med en skandal i Sverige (”onsdagsbröllopet”). 1598 deltog han i slaget vid Stångebro på Sigismund III Vasas sida. Några veckor senare lämnade han Sverige och bosatte sig i Gdańsk. 1599 förde han Sigismunds flotta mot hertig Karl, men hade ingen framgång, sålde alla sina åtta skepp i Köpenhamn och tog sig tillbaka till Gdańsk. Hans fru hette Sigrid Brahe, de hade en son - Sigismund. Johan Nilsson dog 1617 i Gdańsk och begravdes i ett kapell i Mariakyrkan. Sigismund, hans son, köpte kapellet och på 1600-talet brukade man där begrava svenska adelsmän som dog i Gdańsk. De flesta var medlemmar av den politiska oppositionen som i Gdańsk stämplade mot Karl IX och Gustav II Adolf. Över kapellet finns en minnestavla. Den innehåller en inskrift på latin som berättar om några personer som är begravda i kapellet: Arvid Stenbock, Gustav Brahe, Johan Nilsson, Sigismund Gyllenstierna och Anna Czema (hans fru). Gyllenstierna använde i Gdańsk ett förtyskat namn Guldenstern. Sigismund Guldenstern började sin karriär under Sigismund III Vasas tid. Han fick viktiga uppdrag från kungen, 1633 adlades han och hans farbror Erik Gyllenstierna av den polska kung Wladyslav IV, 1656 försvarade han borgen i Malbork mot svenska trupper under ledning av Karl X Gustav. Sigismund Guldenstern-Gyllenstierna dog 1666 och ligger i sitt kapell i Mariakyrkan.

Epitafium Göran Posse

Efter slaget vid Stångebro var Sigismund III Vasa tvungen att utlämna fem av sina viktigaste och närmaste anhängare: Sten och Gustav Baner, Erik Sparre, Ture Bielke och Göran Posse. Alla fem ställdes inför en domstol och i februari 1600 åklagades de av hertig Karl för statsförräderi. Alla fem dömdes till döden, men bara fyra avrättades på Järntorget i Linköping. Göran Posse benådades, dömdes till tre års fängelse och 1603 kom han till Gdańsk. Här fanns redan hans två söner Gabriel och Knut. Göran Posse blev ledare av den svenska politiska oppositionen i Gdańsk. Här hade han sitt högkvarter från vilket han kunde följa situationen i Sverige, här träffade han polska och svenska bud, här planerade han också ett fälttåg mot hertig Karl och här skrev han politiska pamfletter mot hertigen. En av de mest kända hette „Hertig Carls Slaktarebenck”.

Greve Göran Posse dog i Gdańsk 1616 och liksom många andra svenskar blev han begravd i ett kapell i Mariakyrkan. Och bara en minnestavla berättar om hans sorgliga öde.

Karl XII och hans klocka

Estland var alltid ett viktigt område för Sverige, Polen och Ryssland. Fram till 1704 var Estland en svensk provins. På sommaren år 1700 belägrade Peter I (den ryska tsaren) Narva. Svenska borgare som levde där vände sig till Sverige och bad om hjälp. Karl XII organiserade ett fälttåg till Estland. I november, 1700, landsteg han med nästan 10 000 svenska soldater i Estland och anföll ryssarna vid en fästning Ivanogrod som ligger nära Narva. Den ryska armén var mycket överraskad, utav de ca 40 000 soldaterna dödades många tusen, flera officerare togs till fånga, de övriga soldaterna försökte att fly från slagfältet och drunknade i floden. För Karl XII var det en jordskredsseger, för svenskarna i Narva och Ivanogrod en räddning som kom i sista ögonblicket. De var mycket tacksamma mot sin kung och skänkte honom en gåva: en liten klocka med två inskrifter på latin och på svenska. Klockan finns idag i Mariakyrkan i Gdańsk. Det hittades först efter andra världskriget i ruinerna och nu hänger den i huvudingången (f. d. Olafskapellet) Hur hamnade den i kyrkan? I början av 1700-talet passerade Karl XII ofta förbi Gdańsk trots att han aldrig besökte staden. Kanske vid något tillfälle lämnade han klockan i Gdańsk för att hämta den senare? Kanske det, men jag tror inte att han efter Poltava brydde sig så mycket om någon klocka i Gdańsk...

 

PLANERA DIN RESA

Planera en resa
Hur många är ni?
1
För hur länge?
2 dagar

Jag skulle vilja erhålla nyhetsbrev