1 SEK = 0.4 PLN

Domkyrkan i Gdansk Oliwa

Kristendomen kom till Polen 966, när Mieszko I, en polsk prins, döpte sig och sin familj. Under de följande 200 åren kom till vårt land präster, munkar och missionärer från Frankrike, Danmark, Tjeckien och Tyskland för att predika den nya religionen bland den polska befolkningen. De besökte framför allt norra och nordöstra Polen. 1191 kom till Gdańsk cisterienser från Danmark och bosatte sig i Oliwa. De var inte bara munkar, utan också specialister på lantbruket. I Oliwa byggde de en liten träkyrka och ett kloster. Klostret och kyrkan blev många gånger plundrade av preussare och munkarna mördades. 1350 började de bygga en ny stenkyrka. Kalkstenen importerade man från Gotland. 1454 träffade sig i klostret två kungar: Kazimierz Jagiellonczyk av Polen och Karl Knutsson Bonde (av släkten Bonde). De diskuterade den dåvarande politiska situationen i norra Europa. 1626 plundrade Gustav II Adolfs trupper klostret och kyrkan och kungen skickade alla böcker och konstverk (altarskåp, tavlor, skulpturer) till Sverige. 1660 slöt man i klostret ett fredsavtal mellan Polen och Sverige. När man besöker kyrkan och klostret kan man hitta några svenska minnesmärken där...


Sigismund III Vasa

Polen och Sverige hade en gemensam dynasti. Sigismund III Vasa var en sonson till Gustav Vasa och en son till Johan III. 1587 valde man honom till kungen av Polen och 1593 till kungen av Sverige. Det blev en svensk-polsk union, men den varade bara till 1600. Efter slaget vid Stångebro (1598) var Sigismund tvungen att avstå från den svenska kronan.

I augusti 1587 informerade man Sigismund och Johan III om polska parlamentets beslut och i september samma år åkte Sigismund till Gdańsk. Den 7 oktober besökte han katedralen i Oliwa och munkarna läste en mässa för honom. Under mässan avlade Sigismund sitt första löfte som Polens blivande kung. Sigismund blev mottagen av munkarna så hjärtligt att han vid alla sina besök i Gdańsk brukade komma till Oliwa för att träffa dem. Varje gång skänkte han dem pengar eller privilegier.

1613 bestämde munkarna att föreviga kungen på ett porträtt. Herman Han från Nysa (södra Polen) målade kungen och bilden av honom finns idag i kyrkans altarrum uppe på högre sidan.

Per Eriksson

Efter slaget vid Stångebro flydde många anhängare av Sigismund III Vasa till Polen och bosatte sig i Krakow, Warszawa eller Gdańsk. En av dessa personer var Per Eriksson. I Polen kallade man honom ”Petrus Erici Gothus”. Om hans liv i Sverige vet man ingenting. Han tillbringade över 40 år i Gdańsk Oliwa. Här bodde han i närheten av klostret och arbetade för munkarna som jurist, lagman och rådgivare. Han måste ha haft stora förtjänster för munkarna, eftersom de efter hans död begravde honom i katedralen. Hans fru donerade samma år (1638) pengar för ett altarskåp. Det innehåller en bild av ett helgon – St. Antonius. Han var ett skyddshelgon för alla människor som förlorade någonting eller sökte någonting i sitt liv. Petrus Erici Gothus förlorade sitt fosterland och sökte sin plats på jorden under sitt hela liv. Han kom aldrig mer tillbaka till Sverige.

Under första hälften av 1600-talet drabbades Polen av många konflikter och krig med Sverige. Svenskarna invaderade Polen två gånger: 1626-28 (Gustav II Adolf) och 1655-1660 (Karl X Gustav). Det andra kriget heter i vår polska historia ”svenska syndafloden”. Kriget slutade 1660 och samma år slöt man ett fredsavtal mellan Polen och Sverige. Karl X Gustav dog i februari 1660. En månad senare träffades representanter för den polska och svenska staten i Gdańsk Oliwa för att förhandla om fredsvillkor. De båda parterna sammanträdde i en liten sal i klostret. Förhandlingarna varade två månader och slutade den 3 Maj 1660. Fredssalen finns fortfarande i klostret. Den ligger vid klostergången men för att få komma in dit måste man ha en speciell tillåtelse. Salen är liten och rymmer bara ett litet bord och två stolar. På väggarna finns målningar och inskrifter (på latin) som anknyter till det polskt-svenska mötet.

Kristinas baldakim

Drottning Kristina var en ovanlig kvinna: hon kunde fem språk, studerade historia, litteratur, astronomi och omgav sig med artister, målare, konstnärer och musiker. Hon samlade böcker och tavlor och älskade societeten. Hon var aldrig gift men hon älskade män. 1654 konverterade hon till katolicismen, samma år lämnade hon Sverige och bosatte sig i Rom. Här fortsatte hon att leva på samma sätt som hon hade gjort i Sverige: musik, böcker, politik, resor, societet... Hon dog 1689 och är begravd i Peterskyrkan i Vatikanen.

Det finns en gammal tradition i Gdańsk som säger att Kristina sydde och skänkte en baldakin till klostret i Gdańsk Oliwa. Det är bara en muntlig tradition, det finns inga skriftliga bevis. På baldakinen kan man se ett datum – 1716 – som skulle bekräfta att den just då skickades från Rom till Gdańsk.

Är det sant att Kristina själv sydde baldakinen? Nej, det är svårt att tro på en sådan teori. Kristina beställde förmodligen den här baldakinen någonstans i Italien och när hon dog glömde man hela historien och först 1716 skickades den till Gdańsk. En annan fråga är varför hon beställde en sådan baldakin och varför för Gdańsk? Kristina var dotter till Gustav II Adolf som 1626 tillsammans med sina trupper plundrade klostret och kyrkan. För Kristina kunde baldakinen vara en botgöring för vad hennes far hade gjort tidigare.

 

Oliwakatedralen
80-330 Gdańsk,
ul. Cystersów 10

PLANERA DIN RESA

Planera en resa
Hur många är ni?
1
För hur länge?
2 dagar

Jag skulle vilja erhålla nyhetsbrev