1 SEK = 0.4 PLN

Efter slaget vid Stångebro (1598) flydde många av Sigismund III Vasas anhängare till Polen. Bland flyktingarna fanns också Göran Posses två söner: Gabriel och Knut. Båda kom till Gdańsk, men bara Gabriel stannade här för evig tid. Knut Göransson försonades med Gustav II Adolf och 1624 återvände han till Sverige. Gabriel Posse föddes 1590 i sitt gods Hällekis i Hammarskog. Efter 1598 stannade han i Polen. 1606-1608 deltog han i en rundresa i Europa och besökte Holland, Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien. 1616 dog hans far Göran i Gdańsk och Gabriel skulle föra ett fälttåg till Sverige mot Gustav II Adolf, men det blev inte av. På 1620-talet var Gabriel Sigismunds betrodda tjänsteman. 1623-24 fick han i uppdrag från Sigismund III Vasa att återuppbygga den polska flottan i Gdańsk. Kungen kallade honom ”intimus amicus noster” – ”vår betrodde vän”. 1626 framryckte Gustav II Adolf i Preussen och Gabriel var nästan ett ögonvittne till denna händelse. Samma år i november tillsatte Sigismund en kommission i Gdańsk med Gabriel Posse i spetsen som skulle koordinera krigsfartygsbyggandet. Gabriel deltog i förberedelser till ”Oliwaslaget” i november 1627. Kommissionen upplöstes 1630 efter fredstraktaten som undertecknades i Altmark 1629 av Sigismund III Vasa och Gustav II Adolf. För sina förtjänster för Polen utnämnde Sigismund honom till kammarherre och landshövding. Gabriel började dra sig tillbaka från den stora politiken.

Gabriel Posse var katolik. 1622 gifte han sig med Beata Sparre, en dotter till Hans Sparre som i uppdrag från Sigismund III Vasa försvarade Kalmarslottet mot hertig Karl och som 1599 avrättades i Sverige som förrädare. Gabriel enleverade sin blivande fru från ett katolskt kloster i Chelmno i mellersta Polen. Nästa år födde hon honom en dotter men barnet dog. 1627 upplevde han en ny tragedi – hans älskade fru och deras nyfödda dotter Birgitta dog samma natt. De begravdes i Birgittakyrkan.

Gabriel Posse dog i Gdańsk 1631 och begravdes bredvid sin familj. I Birgittakyrkan finns en minnestavla till ära av Gabriels fru Beata och dotter Birgitta. Inskriften (på latin) på tavlan säger att Beata föddes i en förnäm svensk familj som förblev trogen Sigismund III Vasa ända till slutet. Beata – säger inskriften - förlorade alla sina gods i Sverige, levde många år i exil och icke ens i sitt äktenskap var hon lycklig. Nu är hon död men hon är i himlen med Gud och sina två döttrar. Och hon kom till himlen som ”Beata” (på latin – ”den välsignade”).

Birgittakyrkan i Gdansk

1374 upplevde Gdańsk en stor händelse: efter Birgittas död i Rom förde hennes barn Birger och Katarina hem hennes kvarlevor till Vadstena. Det finns många berättelser om mirakel som hände längs vägen. Blinda som rörde vid kistan kunde se igen och lama kunde gå.

På grund av ett dåligt väder stannade följet i Gdańsk. Vid skrinet med Birgittas kvarlevor i Mariakyrkan satte man vakt. När man 17 år senare helgonförklarade Birgitta, bestämde myndigheterna att bygga i Gdańsk ett kloster och en kyrka – Birgittaklostret och Birgittakyrkan. 1397 var de färdiga.

I början av 1500 talet kom Reformationen och protestantismen till Gdañsk, vid slutet av 1500-talet var nästan 80% av alla invånare i Gdansk antingen kalvinister eller luteraner. Trots detta kunde både klostret och kyrkan fortsätta sin mission bland katolikerna. 1595 hämtade Sigismund III Vasa ett tiotal nunnor från Vadstenaklostret där orden upplöstes av riksdag. I Birgittaklostret i Gdansk stannade alltid mellan 40 och 60 nunnor. 1793 inkorporerades Gdansk i Preussen. 1807 användes klostret som sjukhus för franska soldater (Napoleonkriget) något som nästan ruinerade orden. 1817 blev den upplöst av preussiska myndigheter, 1851 rev man ner klostret och 1885 dog den sista nunnan. Birgittaklostret spelade en viktig roll i Gdansks historia. Det var det första kloster för kvinnor där man hjälpte de prostituerade; här undervisade man unga flickor i religion, lärde dem att läsa och skriva och sjunga katolska visor.

Birgittakyrkan uppstod 1397 och under sin hela historia fungerade den som katolsk kyrka. 1945 blev kyrkan så pass förstörd att man började återuppbygga den först på 1970-talet. Återuppbyggnaden kunde ske tack vare ett initiativ av kyrkans första kyrkoherde Henryk Jankowski. Under krigstillståndet 1981-1983 träffades här medlemmar av den första oberoende och fria fackföreningen ”Solidaritet” för att i hemlighet diskutera viktiga frågor. Kyrkan besöktes bl.a. av Ronald Reagan, George Bush, Richard von Weizsäcker, Francois Mitterand, Margaret Thatcher, Princess Anna av England, Edward Kennedy, drottning Beatrix av Holland och Karl XVI Gustav.

Gabriel Posse och hans epitafium

Efter slaget vid Stångebro (1598) flydde många av Sigismund III Vasas anhängare till Polen. Bland flyktningarna fanns också Göran Posses två söner: Gabriel och Knut. Båda kom till Gdansk, men bara Gabriel stannade här för evig tid. Knut Göransson försonade sig med Gustav II Adolf och 1624 återvände han till Sverige. Gabriel Posse föddes 1590 i sitt gods Hällekis i Hammarskog. Efter 1598 stannade han i Polen. 1606-1608 deltog han i en rundresa i Europa och besökte Holland, Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien. 1616 dog i Gdansk hans far Göran och Gabriel skulle föra ett fälttåg till Sverige mot Gustav II Adolf, men det blev inte till. På 1620-talet var Gabriel Sigismunds betrodd tjänsteman. 1623-24 fick han i uppdrag från Sigismund III Vasa att återuppbygga den polska flottan i Gdansk. Kungen kallade honom ”intimus amicus noster” – ”vår betrodd vän”. 1626 framryckte Gustav II Adolf i Preussen och Gabriel var nästan ett ögonvittne till denna händelse. Samma år i November tillsatte Sigismund en kommission i Gdansk med Gabriel Posse i spetsen som skulle koordinera krigsfartygsbyggandet. Gabriel deltog i förberedelser till ”Oliwaslaget” i November 1627. Kommissionen upplöstes 1630 efter fredstraktaten som undertäcknades i Altmark 1629 av Sigismund III Vasa och Gustav II Adolf. För sina förtjänster för Polen utnämnde honom Sigismund till kammarherr och landshövding. Gabriel började dra sig tillbaka från den stora politiken.

Gabriel Posse var en katolik. 1622 gifte han sig med Beata Sparre, en dotter till Hans Sparre som i uppdrag från Sigismund III Vasa försvarade Kalmarslottet mot hertig Karl och som 1599 avrättades i Sverige som förrädare. Gabriel enleverade sin blivande fru från ett katolskt kloster i Chelmno i mellersta Polen. Nästa år födde hon honom en dotter men barnet dog. 1627 upplevde han ett nytt tragedi – hans älskade fru och deras nyfödda dotter Birgitta dog samma natt. De begravdes i Birgittakyrkan.
Gabriel Posse dog i Gdansk 1631 och begravdes brevid sin familj. I Birgittakyrkan finns en minnsetavla till ära av Gabriels fru Beata och dotter Birgitta. Inskriften (på latin) på tavlan säger att Beata föddes i en förnäm svensk familj som förblev trogen Sigismund III Vasa ända till slutet. Beata – säger inskriften - förlorade alla sina gods i Sverige, levde många år i exil och icke ens i sitt äktenskap var hon lycklig. Nu är hon död men hon är i himlen med Gud och sina två döttrar. Och hon kom till himlen som ”Beata” (på latin – ”den välsignade”).

www.brygida.gdansk.pl

 

PLANERA DIN RESA

Planera en resa
Hur många är ni?
1
För hur länge?
2 dagar

Jag skulle vilja erhålla nyhetsbrev